Det här trodde du inte...
Vi röjer för att bättre se vårt vackra Delsbo
Delsbo Camping var första platsen ut och har idag en fin öppen vy mot Stömnesjön med betande får sommartid. Vyn från forngården ner mot Ava är återställd och man kan se ”jättekullen” där hörsägen säger att Gustav Wasa samlade dellborna och pratade med folket. Kring Delsbo Järnvägsstation och företaget Senseair är det öppet och det är idag nästan svårt att komma ihåg hur det såg ut tidigare.
Den vackra vyn från Ringstavägen och ”Nors” i riktning mot Delsbo kyrka, som återfinns på många äldre vykort, är återigen som den en gång var.
Det som möjliggjort detta är LONA, s.k. Lokala naturvårdssatsningen, som möjliggörs av Naturvårdsverket och är till för att stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa.
Delsbo Byaråd har genomfört två LONA-projekt för att öppna upp och snygga till i Delsbo. Projekten har handlat om att återställa det öppna landskapet och att till viss del nyskapa öppna vyer. Öppet landskap är motsatsen till igenväxande åkrar, ängar och kulturmark som med tiden växer igen helt och blir skog.
Projekten har också först i liten skala genomfört röjardagar, med början i Ava, för att detta sedan blivit ett återkommande evenemang där ca 15 byar röjer. Det här är ett väldigt viktigt resultat i med potential att sprida sig till många fler byar.
Vägen hit var att Delsbo Byraråd 2014 fick en nystart och det bestämdes att aktivt arbeta för att Delsbo ska bli en attraktivare bygd och inte drabbas av avbefolkning. Det landade i att centrum skulle snyggas upp liksom att jobba med röjning för ett öppet landskap. En projektgrupp bildades och man startade med Delsbo Camping.
Byarådet fick kännedom om LONA, vilket är ett jättebra verktyg för att kunna förverkliga den här typen av insatser. Finansiering söktes och 2018 beviljades det första projektet men forngården och Ava, och sedan området vid Delsbo Station och Senseair.
För ett kunna göra en utvidgning söktes ytterligare ett projekt 2020 för att kunna jobba i ett större geografiskt område runt centrum samt möjliggöra en inventering av tänkbara områden för röjning. Projekt nummer två har tagit fram en prototyp/modell för hur man kan uppskatta det totala röjningsvolymen som finns i hela Dellenbygden. Modellen bygger på att man har tittat på några typiska områden som skulle behöva röjas och där bedömt den arbetsinsats som krävs. Man har även tittat på förhållandet mellan sly, buskar och det som skulle kunna gå till biobränsle. Modellen bedöms som värdefull för att mycket mer konkret kunna arbeta vidare men framtida insatser.
I ett nästa steg vore det naturliga steget att testa modellen, utvärdera och detaljera den. Att hitta en modell för hur röjning, genom att den också ger biobränsle, skulle kunna gå ihop ekonomiskt för alla berörda skulle vara intressant att titta vidare på. Det skulle kunna innebära att ett öppet landskap över tid blir en verklighet.
Delsbo Byaråd kommer att titta på möjligheter att hitta fortsatt finansiering, eventuellt via EU-fonder, för att kunna röja hos alla markägare som ser detta som en möjlighet. Det innebär förstås också att man behöver en plan för underhåll.
Självklart är dialog med markägare ett centralt moment i den här typen av arbete. Detta och planering av röjningsarbete är något som tar tid, vilket man måste komma ihåg.
Förändringar kan vara jobbiga, tex kan man uppleva naturens växtlighet som ett insynsskydd som är viktigt för den egna integriteten. Vid röjning behöver man också tillgång till privat mark vilket kan var känsligt, men i det fall röjning har utförts har alla varit mycket nöjda med resultatet. Det har upplevts som en lättnad att någon annan gjort arbetet med röjningen. Myggen har minskat och utsikten har blivit bättre.
Ulf Arnell, boende i Ava med sin fru, är en av dem som ser resultatet av röjningen.
”Man har öppnat upp och vi ser vattnet och vyerna, just det att man ser längre och ser det som fanns bakom allt det gröna förut. Det som alltid har funnits där men man inte sett tidigare. Det är trevligt för både oss boende och alla turister och förbipasserande. Vi bor i Ava, och ser nu ut mot Avasjön. Det här skulle man kunna fortsätta med på fler ställen, och underhålla förstås. Jag har inte varit med och röjt eller är markägare men tycker att det blivit så bra. Och jag är också öppen för att hjälpa till vid framtida röjning och underhåll.”
Pågående avverkning i Ava.
Att vi befinner oss i en situation med landskap som växer igen beror på många olika saker. Tiden och orken finns sällan hos markägaren. Jämfört med tidigare är väldigt få sysselsatta inom jordbruk, och även om man är det, är jordbruket idag så effektiviserat att gamla tiders röjning med lie i princip inte förekommer längre. Historiskt var detta en mycket viktig del av jordbruket för att åkermarken inte skulle krympa, som en följd av att den växte igen. Tillgång till åkermark kunde vara skillnaden mellan välstånd och fattiga förhållanden.
Ett öppet landskap i Dellenbygden är ett sätt att bygga attraktivitet. Det signalerar engagemang och en levande bygd där människor bryr sig om sin boendemiljö, det visuella och en vilja att bevara kulturbygden. Det blir helt enkelt en trivsammare plats att leva, verka och bo i.
