Bygd i utveckling | Delsbo.org

Delsbo, en bygd i utveckling 1998-2018
En krönika av Olle Persson, aktiv i landsbygdsutveckling.

Prolog

Delsbo har under lång tid låtit tala om sig på de mest skiftande sätt. Från sent 1800-tal och under hela 1900-talet har olika kulturer präglat bygden. Ibland med söndring och ibland med samling.

När det gamla bondesamhället började ta form blev det naturligt att bebyggelsens tyngdpunkt hamnade runt Stömneån med dess vattenhjul, kvarnar och smedjor. Starka självägande storbönder dominerade bygden vid 1800-talets senare del.

En stark kultur i Delsbos närhet utgjordes av skogen och järnhantering i Bjuråker. Med början under 1800-talet skapades här en utpräglad bruksprofil med en utbredd bruksmetalitet.

När staten 1888 öppnade järnvägen Ljusdal-Hudiksvall för trafik uppstod ett nytt centrum runt järnvägsstationen och ett litet samhälle började ta form. Delsbo som handelsplats utvecklades och en ny kultur tog form. En kultur som inte var sprunget ur bondesamhället eller bruken. En kultur som hade en mer småborgerlig karaktär med handel och hantverk som bas.

Under 1900-talets senare hälft utvecklades näringslivet både genom lokala entreprenörer och med etableringen av Ericssons fabrik för teleutrustning.

Den nationella kommunreformen i Sverige 1971 innebar att den dittillsvarande självständiga kommunen Delsbo nu blev en kommundel i Hudiksvalls kommun. Många menar att reformen inledde en period av centralisering av offentlig service som smittade av sig på privat service. Från att ha varit relativt självförsörjd på olika typer av service, ökade nu beroendet av så väl Hudiksvall som Ljusdal som serviceorter och arbetsmarknader.

Gröna vågen, ännu en ny kultur gjorde på många håll sitt intåg på arenan under 1970-talet. Den var särskilt tydlig Delsbo med omnejd. Många vittnar om att social integrering med övriga kulturer skedde först i tredje generationen.

Genom hela denna tid har allmogekulturens hantverk, dans och musik varit ett sammanhållande signum för Delsbo och Dellenbygden. Denna rikedom på traditioner lever än i idag och ger bygden en särställning i landskapet liksom nationellt. Inte mist manifesteras detta genom de vittomkända stämmorna i de tre grannsocknarna.

Detta rika och mångskiftande arv från decenniers olika kulturer till trots, närmade sig Delsbo slutet av milleniet med en utbredd känsla av att inte vara sedd eller behövd. En uppgiven känsla om att utvecklingen verkar ha sprungit ifrån Delsbo kunde märkas. Av de som bodde vid kusten var Delsbo något avlägset. Något man hört talas om. Något som kunde tänkas som ett utflyktsmål på landet. Men inte som något man riktigt räknade in i den moderna pulsen. Samtidigt fanns i Delsbo hela tiden en stark tro på och stolthet för, sin egen bygd. Det fanns fog för den lokala irritationen över att allt hamnade i stan.

Men det resulterade aldrig i att människorna blev stukade. Snarare blev man än starkare och hävdade sin särart och sin rätt att utvecklas på lika villkor som Hudiksvall. Föreningslivet är fortsatt starkt och runt om i bygden, utvecklades lokala företag baserat på sammanhållning, entreprenörskap och kompetens. Flera har vuxit sig riktigt starka och internationellt kända.

1998

Lars-Göran Karlsson från Svedjebo/Västansjö var med sitt breda engagemang för landsbygdens utveckling en pionjär och nyckelperson för en ny era inom lokal utveckling i Delsbo/Dellenbygden. Året innan startade han ett av sina stora projekt, Idé-gruvan i Friggesund. Det var ett av Sveriges första stora projekt inom ESF (Europeiska Socialfonden). Också ett av de mer lyckosamma. Fokus låg på entreprenörskap och företagsamhet.

Lars-Göran visade att lokalt engagemang kan skapa stor skillnad om vi samarbetar. Han visade möjligheterna med EU-finansierade projekt. Hans inspirerande arbete utgör en viktig milstolpe i bygdens utveckling. Insikten om att ”-Någon tar våra idéer på allvar och är beredd att stödja dem” skapade en ny kraft. Plötsligt var det upp till oss själva att skapa vår egen utveckling.

Detta år hade Hudiksvalls Näringslivs AB kommit igång med sitt projekt EU-rådgivare Hudiksvall & Nordanstig. Projektledaren och EU-rådgivaren Olle Persson uppmärksammade Idé-gruvan och under hösten var han regelbundet på plats i gruvan för projektrådgivning. Dessutom arrangerade han en uppskattad och välbesökt föreläsningsserie kallad ”Vad är det som händer? – Fyra seminarier om framtiden”

Tillväxtavtal i Gävleborg, vad är det? (Kommunförbundet Gävleborg)

EU-strukturfonder i framtiden (EU-rådgivare Olle Persson)

Frilän ger möjligheter (Arbetsförmedlingen)

Vad innebär Euro för oss? (Hudiksvalls Sparbank)

Inbjudan innehöll följande uppmaning:

”Det är vi, som bor och verkar på Landsbygden, som kan öka möjligheterna för en levande bygd. För att kunna göra det, behöver vi vara medvetna om de olika möjligheter som står oss till buds. Nu och i framtiden.”

1999

Den stora arbetsgivaren och kablagetillverkaren Connecto, som etablerat sig i Ericsson tidigare lokaler, meddelade i början av året att man i oktober riskerade att tvingas friställa 150 personer. Det var ett hårt slag för en bygd som sedan tidigare drabbats av strukturrationaliseringar inom både industri, handel och jordbruk.

En ”krisgrupp” tillsattes och den 4 maj 1999 lämnade Hudiksvalls Näringslivs AB in en projektansökan till länsstyrelsen/Europeiska Regionala utvecklingsfonden. Projektet: Utveckling Dellenbygden med syftet:

Att motverka de negativa effekterna av den nedlagda Connecto fabriken.
Att skapa en stark utveckling för framtiden i en hårt ansträngd landsbygd.

Projektet (1999-2000) delades in i tre faser Akut-, Strategi- och Överlevandsfasen. Som ett led i kartläggning och analys under akutfasen genomfördes en ”SWOT-analys av Delsbo och Dellenbygden” av CER Education AB.

Den kanske mest citerade meningen i denna analys är ett citat från en av de intervjuade: ”Delsbo är i princip kliniskt rent från samverkan”. Detta som ett uttryck för att man, enligt rapporten, i Delsbo agerar mer på individuell basis än i grupp/samverkan. Författarna kopplar detta möjligen till den starka historiska bondetraditionen med självägande och starkt autonoma bönder. ”Det finns en förväntan att någon ska komma och lösa det år oss, när det i själva verket måste växa fram en insikt om att vi skall klara detta själva”, är ett annat intervjucitat i rapporten.

Det finns andra delar av denna rapport som kanske hellre bör ha uppmärksammats. Författarna lyfter bland annat fram några teman, ex.v.:

Kultur och upplevenseturismen

Att bygga varumärken

Identifiera och paketera turistiska produkter

Starta kluster för ökad lokal förädling av träråvara och livsmedel

Rapporten pekar på att det finns goda förutsättningar och möjligheter att genomföra den offensiva strategin, förutsatt att det görs ett medvetet val. För att lyckas krävs en verklig mobilisering på bred front. Det krävs en kritisk massa för att lyckas och därför är det en strategisk nytta för Delsbo att ”nyttja de aktiverade ytterområdena”. Som ett gott exempel hänvisas bl.a. till ”Svågadalens kraft i byalag”.

Idag, tjugo år senare, är mycket av det som då lyftes fram i de fyra temaexemplen under genomförande. Den värdefulla ”mobiliseringen på bred front”, som startade som en effekt av projekt Utveckling Dellenbygden, pågår fortfarande.

2004

Projekt Utveckling Dellenbygden skapade 1999-2000 stort engagemang i bygden. Som ett direkt resultat av detta formaliserades arbetet i den ideella föreningen Dellenbygdens Framtid.

Föreningens uppdrag var att, som namnet antyder, verka för hela Dellenbygdens framtid. Efter några år var det dock uppenbart att föreningens arbete upptogs allt för mycket av frågor av intresse för främst Delsbo tätort. Det resulterade i att övriga byar och bygder runt om i Dellenbygden successivt tappade intresset för föreningen och dess arbete. Föreningens möjligheter att mobilisera på bred front därmed förlorade sin bärkraft.

2011

Motorvägen mellan Enånger – Hudiksvall öppnade i oktober detta år. Redan 1999 hade en fyrfältsväg öppnat mellan Söderhamn – Enånger utan att det hade märkts i Delsbo. Med mötesfri väg från Stockholm till Hudiksvall förändrades situationen drastiskt redan i december när jultrafiken drog igång. Det så kallade ”takboxracet” intensifierades på Rv84 genom Delsbo.

2012

Som ett svar på SenseAirs uttalade behov att klara sin kompetensförsörjning initierade och genomförde Olle Persson vid Hudiksvalls Näringslivs AB ett grundligt processarbete kallat SenseAir och samhället. Tillsammans med SenseAir, banker, finansbolag, kommunen och Region Gävleborg bearbetades frågan utifrån två aspekter:

Att hjälpa SenseAir att lyckas attrahera kompetens för att klara sina expansionsmål.

Resultatet har direkt användbarhet på kommunens och hela regionens förmåga att serva även andra företag.

Arbetet togs emot positivt av alla parter. I slutpläderingen enades man om vikten av att utveckla detta vidare kommunens uppdrogs att tillsätta en styrgrupp och projektledare. Uppdraget inkluderades i kommunens ordinarie näringslivssekreterares arbete. Det och gavs aldrig en prioriterad status.

Sedan länge hade takboxarna, på väg mellan Stockholm och fjällen, varit en vanlig syn på Rv84 genom Delsbo, speciellt vid storhelger och skollov. Men nu formligen översvämmades korsningen i centrum av bilar som parkerade lite hur som helst, resenärerna frågade efter publika toaletter som inte fanns och det var stundtals omöjligt att vare sig gående korsa 84an eller att köra ut från 305an. Orsaken var att en stor del av trafiken på Rv83 genom Bollnäs hade flyttat till Rv84 genom Delsbo. Den då relativt nya GPS-tekniken i bilarna förordade vägvalet E4 – Rv84.

Problematiken togs upp på ett företagarmöte på Staffansgården med dåvarande kommunalråd Caroline Schmidt. Hon lovade på stående fot att låta Hudiksvalls Näringslivs AB titta på frågan. Uppdraget fick följande lydelse: Att identifiera förbättringsområden inom Delsbo centralort, framför allt genomfartsleden R84. På rekommendation från Dellenbygdens framtid gick uppdraget till Pelle Nyberg som genomförde den under hösten.

I oktober beslutade kommunstyrelsen att inrätta en 40% tjänst som landsbygdsutvecklare under kommunledningsförvaltningen. Tjänsten tillsattes av Olle Persson, Hudiksvalls Näringslivs AB.

2013

Pelle Nybergs förstudie avrapporterades till utvecklingsutskottet februari. Han avslutade rapporteringen med orden: ”Vår förhoppning är att förbipasserande gärna stannar till i Delsbo, för Delsbo är och kommer att bli det absolut trevligaste och bästa stället att stanna vid på vägen upp till fjällen eller vart man nu är på väg någonstans.”

En styrgrupp för Genomfart Delsbo bildades. Den kom att bestå av representanter för Hudiksvalls Näringslivs AB, Tekniska förvaltningen, Planeringschef, Turistchef, gruppen Brun-Vit-Turistväg (över Norrbonäset), Dellenbygdens framtid och Dellenbanans vänner. Landsbygdsstrategen var sammankallande.

Redan i april, på andra styrgruppsmötet, ändrades projektnamnet till Delsbo nästa med uppdraget:

Att hjälpa till att skapa förutsättningar för lokal service i Delsbo, inte hela Dellenbygden.
Det är två huvudsakliga målgrupper för insatserna:

- Vinterturister som utgör genomfatstrafik

- Besökare med målet Delsbo/Dellenbygden

Eftersom kommunen sakande lämplig mark för parkering och publik toalett inleddes ett arbete att engagera lokalbefolkningen. För detta krävdes att projektet tillfördes mer resurser. En projektansökan kallad Delsbo nästa – projektledning lämnades till Leader (EU) Hälsingebygden. Projektets uppdrag beskrevs sålunda:

Att medverka, genom lokal mobilisering, till en attraktiv Rv84 genom Delsbo i syfte att locka till stopp, rast och återbesök.
Att stimulera lokal handel och besöksnäring i såväl Delsbo som Dellenbygden, inkl. Bjuråker och Näsviken.
Att mobilisera och koordinera lokala arbetsgrupper. Målet är att genom underifrånperspektiv bidra till att Delsbo utvecklas till en ort som utgör ett efterfrågat stopp längs Rv 84 samt utvecklas till en attraktiv boendemiljö.
Att etablera ett långsiktigt lokalt engagemang och ansvarstagande i dessa frågor.

Lotta Tornler anställdes som projektledare under perioden oktober 2013 - december 2014.

På initiativ av Pelle Nyberg togs under hösten en Lokal Utvecklingsplan (LUP) fram genom Länsbygderådet X-ings medverkan. Arbetsgrupper i olika teman bildades.

2014

Landsbygdsriksdagen, i Hela Sverige ska levas regi i samarbete med länsbygderådet X-ing, erbjöd goda exempel från hela länet att visa upp sig under riksdagen som hölls i Sandviken. Hudiksvalls kommun storsatsade och fick med tio goda exempel. Av dessa var sju från Dellenbygden!

Projektet Delsbo nästa – projektledning blev mycket lyckosamt. En nära dialog med lokalsamhället skapades genom Lottas närvaro på plats. En rad informationsaktiviteter och inte minst Lars Gustavssons bilder, som visualiserade hur samhällets utseende kan förbättras med enkla medel, bidrog på ett värdefullt sätt att engagera bygden.

I slutrapporten beskrivs några viktiga effekter av arbetet.

Projektet har gett många en känsla av att något verkligen händer, detta lockar till att man vill engagera sig. Att kommunen visat intresse för Delsbo/Dellenbygden är en viktig faktor till att engagemanget stärkts. Många uttrycker ungefär ”det här har vi diskuterat i 15 år men inget har hänt, nu känns det som att något verkligen kommer att hända”. Det är en viktigt poäng att man nu känner att kommunen är involverad.

Att det finns ett projektkontor med anställd personal som kan jobba med frågorna på heltid har gett effekten att kontoret har blivit en mötesplats för många. Spontanbesökare har i stort sett kommit in varje dag på kontoret. Ibland för att ställa en fråga, ibland för att höra hur det går eller vad vi gör, det har automatiskt blivit som ett lokalt forum där framtidens Delsbo diskuteras. Vid flera tillfällen har personer kommit in och erbjudit sig att göra något i projektet. Det har varit bra att kunna slussa vidare till lämplig arbetsgrupp. Kontinuiteten är viktig för att låta det lokala engagemanget växa ännu mer, ta form och etableras.

Vid flera tillfällen har ortsbor kommit in och frågat om ärenden som berör Hudiksvalls kommun eller t.ex. frågat om vägbeskrivning till olika platser. Även turister har kommit in på kontoret för att fråga om aktiviteter, kartmaterial, vykort, vart man hittar en bra skräddare etc. Det har även förekommit att personer hört av sig som är intresserade av att flytta hit eller starta verksamheter. Uppfattningen är att det finns ett behov av en informationsplats!

Det sista styrgruppsmötet hölls i december. Då avvecklades styrgruppen och arbetet övergick till Dellenbygdens Framtid i samarbete med kommunen.

Dellenbygdens företagsakademi bildades av en grupp lokala företagsledare. Tanken är att stimulera näringslivet i Dellenbygden med yrkesinformation och rådgivningstjänster i vid mening.

2015

Efter Leaderprojektet krävdes en ny struktur för arbetet med Delsbo nästa. Många saker var i rullning men inte slutförda.

Hela Dellenbygden behövde en samlande kraft för att kunna hävda sina intressen. För att återskapa förtroendet för föreningen hos byarna runt om i Dellenbygden, krävdes att en lokal utvecklingsgrupp bildades även i Delsbo. Genom arbetet med Delsbo nästa och en viktig insats av Pelle Nyberg, nybliven ordförande i Dellenbygdens framtid, kunde Delsbo Byaråd bildas.

Uppdraget från Delsbo nästa kunde därmed breddas och fördelas mellan Delsbo byaråd (stopp och rast) och Dellenbygdens framtid (återbesök). Kommunen bistod arbetet med sin landsbygdsstrateg och en del projektmedel. Därmed kunde arbetet med att mobilisera civilsamhället både i Delsbo och i hela Dellenbygden utvecklas vidare.

Olle Persson brukade ibland påstå att ”SenseAirs överlevnad i Delsbo, står och faller med mjölkpriset till bönderna. Om inte bönderna överlever ekonomiskt buskar landskapet igen och de sociala strukturerna slås sönder. SenseAir kan då inte rekrytera kompetent personal till Delsbo”. Pelle Nyberg tog detta som en utmaning och samlade 2014 en grupp för att under våren 2015 genomföra en förstudie som skulle visa om det fanns underlag att starta ett lokalt mejeri i Dellenbygden. Bolaget registrerades senare under året och produktionen kom igång 2017. Detta är lokal utveckling när den är som bäst. Att förstå hur olika delar i samhället hänger ihop och påverkar varandra. Och att agera på det. Ser man synergierna, då skapas det förutsättning för utveckling. Skapas det engagemang i en fråga, då påverkar det samtidigt flera andra.

2016

Efter mycket administrativt krångel lämnade Dellenbygdens framtid in en kraftigt bantad ansökan om förstudie till Utveckling Hälsingebygden/Leader. Förstudien kallades Förberedelse till utvecklingsplan i Dellenbygden.

2017

Produktionen i Dellenmejeriet kommer igång under våren.

Under våren samlades representanter för Delsbo byaråd, Delsbo Hembygdsförening, Dellenbanans vänner och Dellenbygdens framtid tillsammans med kommunens landsbygdsstrateg och stadsarkitekt i diskussioner om Delsbos utveckling. Gruppen formulerade Vision Delsbo 2030; Sveriges roligaste bygd att leva och verka i. Målet sattes till 1000 fler invånare i Dellenbygden. Ambitionen har utgångspunkt i Hudiksvalls kommun vision; Sveriges bästa kommun att leva och verka i - med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050.

Syftet är att accelerera utvecklingsarbetet i bygden, säkerställa att bygdens behov beaktas i nästa kommunala översiktsplan och att bygden upplevs som attraktiv för boende och företagare.

Förstudien Förberedelse till utvecklingsplan i Dellenbygden genomfördes under hösten av upphandlad konsult Lisette Boman tillsammans med delar av styrelsen. De besökte bygdens olika byar och träffade i dialogform företag, föreningar och privatpersoner. Förstudien redovisades på stormöte i februari 2018.

Ordförande Mats Svensson hade sett till att Delsbo byaråd beviljats pengar från Klimatklivet och från kommunen till investering i en snabbladdare för elbilar. Den totala investeringen beräknades överstiga beviljade projektmedel och dessutom finns risk att stationen inte är lönsam de två första åren. Byarådet hade inte dessa medel varför man i dialog med kommunen började planera för att kommunen skulle överta projektet eftersom det ligger helt i linje med Delsbo nästa.

Tack vare allt mobiliserande arbete som gjorts i Delsbo nästa, Delsbo Byaråd och Dellenbygdens framtid kunde kommunen erbjudas att köpa del av banvallen och en bit privat mark centralt i Delsbo. Därmed kunde planerna på rastplats med parkering och publik toalett gå in i en mer konstruktiv fas.

2018

I och med markköpen kunde den tänkta snabbladdaren placeras direkt på kommunens egen mark vilket underlättade upphandlingen av laddaren.

Förstudien Förberedelse till utvecklingsplan i Dellenbygden redovisades på stormöte på Svanbacken i februari. Slutsatser av undersökningen är:

De slutsatser projektet gör av denna förstudie är att det finns en klar och tydlig vilja till samverkan mellan föreningar och byar i Dellenbygden. Många ser det också som en nödvändighet för att utvecklas och överleva.

Det pågår också mycket verksamhet runt om i Dellenbygden, men där få personer gör väldigt mycket. Den mesta verksamheten och den samverkan som pågår sker oftast mellan föreningar och företag i närheten. Det finns en uttalad vilja till och ett tydligt behov av samverkan. Däremot måste det klargöras omkring vilka frågor som samverkan skall ske, hur det skall gå till och vem som gör vad.

Dellenbygdens Framtids fortlevnad som samverkanspart och nav för utveckling av Dellenbygden är beroende av flera faktorer. Om ansvaret för utvecklingen av bygden och samverkan mellan byar och föreningar enbart ska vila på de ideella krafter som är aktiva i föreningarna och Dellenbygdens Framtid idag, så måste de frågor som Dellenbygdens Framtid vill driva och skapa det engagemang som krävs för en utveckling, ligga på en nivå som föreningens medlemmar och styrelse klarar av, Detta innebär att utvecklingen kommer att gå långsammare.

Om vi kan få till stånd någon form av samverkan mellan kommunen och företagen är vår övertygelse att byarna, föreningarna och företagen tillsammans kan få Dellenbygden att blomstra. En rejäl och påtaglig satsning på utvecklingen av Dellenbygden från kommunens sida skulle vara ett värdefullt bevis på att kommunen förstår, stöttar och uppskattar den ideella kraft som idag verkar i bygden och får den att leva.

Under våren erbjöds Dellenbygden att genomföra två viktiga arbeten för att lägga grunden till fortsatt utveckling, LEA och LUP.

LEA (Lokal Ekonomisk Analys).

Projektägare: Coompanion Dalarnas projekt LEAXW.
Finansiering: EUs Landsbygdsprogrammet genom Tillväxtverket och medfinansiering av kommunen.
Aktuellt område: Hela Dellenbygden
Arbetsform: Insamling av grundläggande statistiska data från SCB och lokalsamhället. SWOT-analys och beskrivning av bygdens historia respektive nutida situation. Konsultativt stöd ges från projektägaren.

LUP (Lokal UtvecklingsPlan)

Projektägare: Länsbygderådet X-ing inom Hela Sverige ska leva.
Finansiering: EUs program för Lokalt Ledd Utveckling/Leader genom Utveckling Hälsingebygden.
Aktuellt område: Två utvalda byar i Dellenbygden, sammanställd LUP för hela Dellenbygden.

Arbetsform: Med starkt fokus på den deltagande byns egna problem och möjligheter samt visioner formuleras en LUP med utgångspunkt i en SWOT-analys och beskrivning av bygdens historia respektive nutida situation. Konsultativt stöd ges från projektägaren både under framtagandet av LUP och för dess genomförande.

Den 25 mars bjuder Delsbo Byaråd in allmänheten till Möte +1000. Utgångspunkten är Vision Delsbo 2030. Syftet är att samla bygden med utgångspunkt i den Lokala utvecklingsplanen som togs fram 2013.

Inbjudan söndag 2018-03-25 kl. 13-17 Delsbo Bygdegård

Hudiksvalls kommuns vision 50 000 år 2050 innebär en folkökning med 1000 personer i Dellenbygden. Då behöver det möjliggöras. Kom och diskutera hur vi vill och kan utveckla Delsbo. Hur gör vi för att på bästa sätt öka tillväxten, bli fler invånare och fler företag/arbetstillfällen?

Epilog

Utveckling har varit Delsbos signum under flera hundra år. Varje tid har haft sina utmaningar. Genom mångas gemensamma arbete, energi och målinriktning, är Delsbo och Dellenbygden väl rustade att fortsätta utvecklingen ytterligare flera hundra år. Dellenbygden med centralorten Delsbo är en del av framtiden i denna del av Sverige.